Snittet gick över förväntan och barnet som plockades ut är världens finaste. Vi åkte hem från BB dagen efter. Jag fick tabletter för att mjölkproduktionen inte skulle sätta igång och dom funkar skitbra. Flaskmatningen fungerar också bra och sonen skriker nästan aldrig. Har honom i min famn nu. Det här vill jag inte ha ogjort...

38+6

Imorgon är det dags för vårt barn att födas med kejsarsnitt och det finns inte längre någon anledning att fortsätta den här bloggen.
Det är först de senaste dagarna som jag känner att jag längtar, att det ska bli spännande att träffa vår nya familjemedlem.

Jag hoppas att någon haft nytta av att läsa mina inlägg.
Tänk på att vi alla har ett ansvar att vara förebilder när vi orkar.

Kram på er!

Läs även andra bloggares åsikter om gravid, nionde månaden, Kejsarsnitt, Förlossning,

37+5

Jag har fått lite svårare att gå och det är svårt att nå tallriken från soffan. Nästa vecka blir det kejsarsnitt och jag känner mig faktiskt ganska färdig med den här graviditeten, även om det känns läskigt att sedan vara förälder resten av livet.
När folk frågar hur långt det är kvar svarar jag BF-dagen istället för datumet åtta dagar innan då vi bokat tid med kirurgen, bara för att slippa möta deras besvikna miner och fördomar.

Mina föräldrar ringde. De var oroliga att vi inte tänker på barnets bästa efter att ha fått höra kombinationen kejsarsnitt och flaskmatning.

För det första så tror vi inte att vår lösning blir sämre för barnet. Och för det andra tycker jag att jag är en viktig person och att Han är en viktig person och att det spelar roll vad vi vill. Vi vill göra det här på vårt sätt. Vi vill ju ha ett barn, inte en förlossning. Varför är det så förbjudet att säga att jag inte är villig att göra vad som helst för mitt barn? Att jag väljer en förlossningsmetod som jag känner mig bekväm med betyder inte att jag blir en dålig förälder som misshandlar mitt barn till sömns varje kväll. Det betyder att bebisen får nöjda föräldrar och därigenom en trygg uppväxt. Att avstå ammning innebär inte att man lämnar barnet i någon matningsmaskin, det betyder att barnet får tillgång till två föräldrar istället för en.

Jag vägrar ge upp mig själv för någon annan när det inte behövs och jag hoppas att jag kommer fortsätta hävda att jag är en viktig person, att mina behov är viktiga.

Och jag hoppas verkligen att mina föräldrar inte offrat särskilt mycket för mig när jag var liten. Jag hoppas att de tyckte det var trevligt att få mig, för det tycker jag att alla föräldrar borde få uppleva.
Man måste älska sig själv för att kunna älska sitt barn.

Jag kunde under samtalet konstatera att varken min pappa eller jag tänkte på det egna barnet i första hand, men det sa jag inte.

Läs även andra bloggares åsikter om amma, Kejsarsnitt, Föräldrar, Förlossning, kommunikation,

36+0

Jag känner mig lurad av socialförsäkringen. "Sedan den kom 1974 har föräldraförsäkringen varit lika för båda föräldrarna". Jag har själv sagt det på utbildningar och jag har trott att det var sant.
Jag har trott att det var möjligt att dela upp föräldrapenningen så det inte spelar någon roll vilken av föräldrarna som är hemma först. Jag trodde att jag och Han skulle kunna visa världen att ett jämställt föräldraskap är möjligt. Men det kan vi inte, eftersom föräldraförsäkringen inte är jämställd.

Först har vi det jag har skrivit om förut, att man inte kan få havandeskapspenningen de sista tio dagarna före beräknad förlossning (det kan alltså bli ännu fler dagar om man går över tiden). Då uppmanar försäkringskassan mig att ta semester eller plocka ut föräldrapenning i förtid. Ska man kunna dela föräldrapenningen lika så förutsätter ju det att den ena föräldern inte gjort av med dagar innan det finns något barn.

Sen har vi de bekanta tio pappadagarna som förutsätter att mamman är föräldraledig de första två månaderna. Att pappan skulle börja med föräldraledigheten direkt när barnet föds verkar inte finnas i föräldraförsäkringens sinnevärld, eftersom samma rätt för mammor med tio "mammadagar" inte existerar.

Mödravården avråder från kejsarsnitt om det inte är medicinskt rättfärdigat eftersom man ska ha stor respekt för en bukoperation. Försäkringskassan verkar ha en annan syn på saken eftersom de inte betalar ut sjukpenning efter ett kejsarsnitt. Antingen tycker de att man är fullt arbetsför som nyopererad eller så tycker dom att man ska leva av föräldrapenningen, alltså tvingar kvinnor att vara föräldralediga när barnet är nyfött. Vad tror du?

Dessa iakttagelser tillsammans gör mig fullt övertygad om det är stora brister i föräldraförsäkringen idag. Det mesta handlar om att män och kvinnor måste använda föräldrapenningen till olika saker. Pappor använder den till att ta hand om sina barn. Kvinnor använder den till att hantera sin graviditet, sin förlossning samt att ha hand om sina barn.
Och det är ingenting vi har valt själva, det är något som systemet har tvingat oss till.
Att sen stå och kräva att vi som individer ska ta ansvar för att dela lika, det är ju helt sjukt.

Läs även andra bloggares åsikter om jämställdhet, försäkringskassan, socialförsäkring, , föräldrapenning, , Kejsarsnitt,

35 + 1

Vi har fått tid för kejsarsnitt. Det blir den 10 juni. Mindre än en månad kvar, det känns overkligt.
Jag var på sjukhuset häromdagen och pratade med en narkosläkare. Det var fjärde gången jag var där och fick information om hur kejsarsnitt går till, tre gånger hos olika läkare och en gång med Aurora-barnmorska. Det är inte klokt vad mycket resurser de lägger ner i onödan, 95% av det de berättar vet jag redan. Men de vill väl vara säkra på att jag inte ångrar mig och känner mig lurad till det här. Men jag känner ett otroligt lugn över att det är bestämt, nu kan vi koncentrera oss på att få tag på skötbord, blöjor, mjölkersättning och allt annat som behövs.

Givetvis känns det läskigt att de ska skära upp min mage och greja runt där. Men risker och tillvägagångssätt är så mycket mer förutsägbart och det gör att jag slipper en massa oro.
Vi har inte berättat än för någon om att datumet är satt och mina föräldrar vet inte ens om att vi begär kejsarsnitt. På ett sätt hade det känts skönt om ungen inte hade vänt sig rätt så det fanns rent medicinska skäl till snitt, men den ligger med huvet neråt och är nästan fixerad nu.

Mamma tycker jag gör fel som inte ska amma men det känns bara bättre att låta bli ju mer jag tänker på det. Jag vill inte bära den bördan ensam och jag vill inte stänga ute Honom från sitt barn. Med flaskmatning kan vi dela föräldraskapet lika redan från början.

Jag har fortfarande nästäppa och använder nässpray varje natt för att kunna andas/sova. Järnvärdet har gått upp till 110 och jag har gått upp nio kilo i vikt. När jag håller igång med något blir jag snabbt trött i ryggen och måste vila. Annars är allt bra. :)

33+5

Så här stor är magen nu.

Barnmorskan tyckte inte att min tågresa 17 dagar före BF var något problem, var beredd att avboka bara sa hon, och det är jag ju redan.
Hon testade inget järnvärde den här gången men konstaterade att ungen ligger med huvet neråt. Annars måste jag säga att MVC-kontrollerna börjar bli tråkiga. Men det är inte så långt kvar nu.
Vi blev förresten erbjudna föräldrautbildning också. Tror faktiskt jag ska gå på de tillfällen som passar.

Jag/vi har fått låna en massa babykläder, det är bra. Annars köper man en massa kläder som de knappt hinner använda innan de växer ur dem.

32+6

Vi har hämtat hem barnvagnen. Vi valde en oaketlösning, s.k. travel system, med chassi, sittdel, liggdel och bilbarnstol. Och regnskydd förstås. Bara mugghållaren som saknas. Det var så mycket prylar att vi knappt fick plats själva i bilen. Hur ska detta gå? Och vi betalade nästan åtta tusen spänn bara för att kunna frakta runt den lille.

I början av juni har jag tackat ja till en grej med jobbet i Stockholm. Jag tänkte att det är ju mer än två veckor innan BF så det är ju lungt men nu börjar jag bli osäker på hur smart det är, med tågresa och allt. Tror inte ombordpersonalen är utbildade på förlossningar.