Jag är rädd.
Inte för förlossning, foglossning och allt annat som kan smärta. Jag är rädd för alla fördomar och krav som finns i den konstiga värld jag klivit in i. Ett område inom sjukvården som baseras lika mycket på hokus pokus som vetenskap, där man får spana länge efter något som kan liknas vid jämställdhet. Jag är rädd för att barnmorskan inte kommer låta mig välja hur jag vill föda barn och att försäkringskassan inte kommer vilja sjukskriva mig efter ett kejsarsnitt.
Alla råd man kan läsa på olika gravidsajter är inte råd, det är uppmaningar. Jag får inte tips på lämplig mat av livsmedelsverket, jag får order. Och det verkar som att alla gravida accepterar att myndigheter bestämmer över dem, för på diskussionsforum kan man läsa frågor som "Får vi gravida äta sill till midsommar?". Det som stör mig är det lilla ordet "får", som om det fanns en lag som förbjuder oss. Som om MVC hade en telefonlinje för anonyma tips dit man kan ringa om man ser en en gravid kvinna dricka en mellanöl eller äta abborre. Förstå mig rätt, det är klart att det är bra med ett statligt verk som ger rekommendationer och jag tror på de flesta kostråden. Men som exempel vet alla att det är skadligt att röka, ändå uttrycker ingen det i meningar som "Man får inte röka". På något sätt tycker vi att det räcker med att berätta om risker och konsekvenser för människor och sen får dom avgöra sitt handlande själva.
I en tidning vi fick på MVC finns en artikel om att föda barn som handlar om hur man bekantar sig med sin smärta. Hur man kan bli mer medveten under förlossningen och dra lärdom av smärtan istället för att försöka lindra den med mediciner. Förlossningen beskrivs som "En inre vandring i ditt inre landskap". Jag kunde inte sluta skratta när jag läste det. Att skaffa barn, MVC och förlossningskliniker är en del av svensk sjukvård och jag tänker kräva min rätt till vård och vetenskap och accepterar inte hokus pokus och gamla husmorstips.
Det är skönt att inte ha berättat för alla. Då slipper man många förmaningar.
Läs även andra bloggares åsikter om fjorton veckor, Graviditet, försäkringskassan, jämställdhet, barnmorskor, berätta, Förlossning,
fredag 18 december 2009
Etiketter:
barnmorskor,
berätta,
fjorton veckor,
Förlossning,
försäkringskassan,
Graviditet,
jämställdhet
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar