12+5 som man säger. Tolfte veckan kom och risken för missfall har minskat. Det är nu det ska kännas ok att berätta för omgivningen. Det gör vi inte ändå. Och inte känns det så mycket säkrare heller, som man skulle kunna tro. Är inte rädd för magsmärtor och en blodig hög i toastolen längre, nu oroar jag mig för vad ultraljudet ska berätta.
Har även börjar oroa mig för förlossning/kejsarsnitt. Vet inte vilket som är bäst, litar inte på att barnmorskan kommer med saklig och objektiv information och tror det blir hårt motstånd om jag kräver snitt.
Rätten till kejsarsnitt finns beskriven i hälso- och sjukvårdslagen:
”När det finns flera behandlingsalternativ som står i överrensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet skall landstinget ge patienten möjlighet att välja det alternativ som han eller hon föredrar.”
Här är en sida på Allt om barn som ställer de två förlossningssätten emot varandra, läs gärna efterföljande kommentarer också, det var de som gav mest tyckte jag:
http://www.alltombarn.se/forlossning/kejsarsnitt-eller-vaginalt-1.22179/kejsarsnitt-eller-vaginalt-har-ar-for-och-nackdelarna-1.22177
Tänk även på att det är skillnad mellan ett planerat och akut snitt.

Läs även andra bloggares åsikter om tolfte veckan, gravid, missfall, abort, ultraljud, Kejsarsnitt,