onsdag 11 november 2009

Menstruationsfri och med snygga klotrunda bröst gick jag och Han tillsammans på första samtalet med hon som ska bli vår barnmorska under hela processen. Hur mår du, frågade hon och jag svarade mycket bra. Förutom ovanstående symptom visar min kropp i princip inga tecken på att vara gravid i åttonde veckan. Inget illamående, jag är inte trött och känner inget ökat sug efter mat. Brösten är ömma och svullna och jag kan ibland känna av små små duster av menssmärtor som tydligen är livmodern som växer. Det är nästan så man tror att det inte är sant.

Jag vet inte ens om jag vill att det ska vara sant. Till viss del är ju det här ett sätt för mig att bli accepterad. Du anar inte vad många människor känner sig provocerade av barnlösa 30-plusare. Inte känner jag någon större längtar efter blöjbyten eller att se någon lära sig krypa. Men jag är inte så säker på att jag vill vara barnlös heller, alla människor vill väl göra avtryck i världen genom att skaffa avkomma? Att ha barn blir säkert roligt senare, en treåring som kryper upp i knät som man kan läsa sagor för. Kanske kommer min mamma att tycka att jag duger.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar